Ja, du läste rätt. En brownie i en mugg i micron. Det här kan vara slutet för all mänsklig värdighet. Och det bästa som har hänt. För kvällar när man bara måste ha något chokladigt, men inte orkar baka. Eller diska.
1 brownie
1 msk (15 g) smör eller mjölkfritt margarin
25 g choklad
0,5 dl rismjöl
2 msk strösocker
0,5 tsk bakpulver
en nypa vaniljpulver
en nypa salt
1 ägg
Lägg smörklicken i en mugg. Kör muggen i micron tills smöret smälter. Bryt ner chokladen i smöret och rör tills den smält. Om du är ambitiös blandar du de torra ingredienserna för sig. Men då får du mer disk så skit i det, bara ner med allt utom ägget i chokladsmöret. Rör våldsamt till en grynig massa. Knäck ner ägget och rör igen tills allt är blandat. Ställ in muggen i micron igen och kör på full effekt i ungefär en minut. Titta på muggen hela tiden. Rätt vad det är kommer smeten resa sig ur muggen. Det sker hastigt så titta inte bort en sekund. Precis innan skiten rinner över och skapar kaos i micron stänger du av och tar ut muggen. Kakan sjunker ner lite grann när den svalnar. Om du har glass hemma kan du med fördel klicka på en sked. Ät brownien ljummen med en sked direkt ur muggen. Den kommer förmodligen fortfarande vara rinnig bitvis, men det är lite av grejen.
Dags för del två i serien "Hur en grillad kyckling blir två snabba, hälsosamma och goda middagar". Igår fick den grillade kyckling en mexikansk kostym. Idag blir den mer asiatisk. Risnudlar är kalasbra glutenfri mat och jättegoda kalla i sallad. Förbered nudlarna och förvara dem i en lufttät burk i kylen, så går middagen ursnabbt att svänga ihop. Lagar du mat till hela familjen så bara dubbla receptet och använd en hel kyckling. Ett tips som brukar funka bra på barn är att inte blanda ihop ingredienserna till salladen, utan hellre fördela maten i högar på ett stort fat. På det viset kan alla ta så mycket de vill av varje sak. Ska du ta med dig salladen som matlåda är det också fräschare att stoppa ner var sak för sig i lådan, med det tyngsta i botten.
2 portioner
En halv grillad kyckling
200 g risnudlar
1 stor morot
1 huvud pak choi (asiatisk kål) ca 100 g
150 g färska sugar snaps (salladsärtor)
1 dl salta jordnötter
2 msk fisksås
1 msk socker
2 limefrukter
1 kruka koriander
Rensa köttet från kycklingen och skär den i bitar. Tillaga nudlarna enligt förpackningen och skölj dem omedelbart i kallt vatten så att de inte klibbar ihop. Blanda dressingen av fisksås, socker och saften från en lime. Rör tills sockret löst sig. Skala och strimla moroten fint. Skär kålen i strimlor och ärtorna i mindre bitar. Hacka jordnötterna grovt. Hacka korianderbladen. Blanda dem och dressingen med de avrunna nudlarna. Fördela nudlarna på två tallrikar och toppa med grönsakerna och kycklingen. Strö över jordnötterna. Servera med den resterande limen, skuren i klyftor och eventuellt lite sweet chilisås.
Välkommen till del ett i min serie recept i två delar! Jag kallar den "Hur en grillad kyckling blir två snabba, hälsosamma och goda middagar". Det har varit barnfri vecka här och det innebär mer jobb, mer träning och mer andra aktiviteter man vill hinna med på kvällstid. Middagen måste gå fort att slänga ihop om den ska kunna konkurrera ut take out. Grillad kyckling, som man köper färdig i mataffären, är en perfekt genväg tycker jag. Men istället för att låta den sällskapa med färdig potatissallad, bröd eller något annat med tveksamt näringsinnehåll har jag skissat upp två sallader med kyckling, för middag två kvällar i rad. Båda salladerna är enkla att förbereda och mättande, men där tar likheterna slut. Smakerna skiljer sig dramatiskt åt, så jag lovar att det inte blir enformigt att äta dem två dagar efter varandra. Vill du laga salladerna till fyra personer köper du bara två kycklingar och dubblar recepten.
Först ut är min tacosallad. Den är perfekt också om man vill göra fredagsmyset lite hälsosammare, eftersom tyngdpunkten ligger på grönsakerna.
En näve nachos krossas och strös över salladen, som krutonger. På det viset får du smaken och krispet av chipsen. Men det hela blir betydligt nyttigare än att äta tacos på klassiskt vis, då andelen chips, tacoskal eller tortilla på tallriken brukar bli större än andelen grönsaker (i varje fall när jag äter).
Se receptet som en utgångspunkt, byt ut och lägg till olika grönsaker du tycker om.
2 portioner
En halv grillad kyckling
1/2 huvud romansallad
1 burk kidneybönor (ca 400 g)
1 burk majs (ca 150 g)
1 rödlök
1 avokado
2 nävar nachos
Salsa och laktosfri gräddfil till servering
Dela kycklingen på mitten, rakt mellan brösten bara, med en kniv. Lägg undan halva till nästa dag. Ta loss bröstet och rensa köttet från klubban och vingen. Strimla salladen och skiva löken. Fördela salladen på två stora, djupa tallrikar. Lägg bönor, majs, lök och kyckling ovanpå. Dela avokadon och gröp försiktigt köttet ur skalet. Lägg en avokado på varje tallrik. Krossa chipsen lätt i handen och strö dem över salladen. Servera med salsa och gräddfil.
Ju fler högtider, desto bättre tycker jag. Alla anledningar att fira är bra anledningar. Så låt oss importera så många traditioner från andra länder vi bara kan. Så länge de involverar godis.
Har du skurit ut en halloweenpumpa? Vet du inte vad du ska göra med det bortskurna köttet? Det finns massor av alternativ, men här blev det pannkakor. Vi är lite besatta av pannkakor, om någon missat det... Blandningen av kanel, muskot, nejlikor och ingefära kallas i USA för pumpkin spice och används för att krydda alla möjliga typer av efterrätter under hösten. På Starbucks kan man till och med köpa pumpkin spice latte (rekommenderas!). Starbucks hittar du bland annat på Arlanda och centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Och i USA då...
Karva ur så mycket kött som möjligt ur din halloweenpumpa. Vår föreställer Totoro, en karaktär från en kär favoritfilm. Förutom de bitar du skär bort kan du skrapa loss kött från kanterna med en sked. Ta bort eventuellt skal och dela i mindre bitar. Lägg pumpan i en kastrull och täck med vatten. Koka 10-20 minuter, beroende på hur stora bitar du skurit, tills pumpan är mjuk. Häll av vattnet, mixa till en slät puré och låt svalna. Min pumpa var stor som en fotboll och gav 3 dl pumpapuré. Men jag skar inte bort så mycket kött för att göra vår lykta. Ett annat motiv hade nog gett mer puré. Det trådiga köttet som kärnorna sitter i tog jag inte med. Men jag sparade kärnorna. Mer om dem en annan dag.
4 frukostportioner
3 dl pumpapuré
4,5 dl ren havre, eller vanliga havregryn om du äter gluten
3 ekologiska ägg
1,5 tsk bakpulver
1 tsk kanel
0,5 tsk mald muskotnöt
0,5 tsk malda nejlikor
0,5 tsk ingefära
0, 5 dl agavesirap (kan ersättas med honung eller vanligt socker)
25 g mjölkfritt margarin eller smör
Mixa havregrynen till mjöl och blanda det med bakpulver, salt och kryddor. Rör ner pumpan, äggen och sirapen. Smält smöret i en stekpanna och blanda ner det i smeten. Du behöver inte tillsätta mer smör i pannan för varje omgång smet. Stek små eller stora pannkakor på medelvärme. Servera med mer agavesirap, äppelmos eller något annat tillbehör du tycker om.
Rödbetor är naturligt söta i smaken och gör den här glutenfria chokladkakan supersaftig. Den innehåller därför både mindre smör och socker än klassisk sockerkaka. Men smaken av rödbeta är diskret och svår att identifiera om man inte vet vad kakan innehåller. De kokta, mixade rödbetorna hjälper dessutom till att binda ihop smeten vilket gör att det behövs färre ägg än vanligt och inget Fiberhusk eller annat stabiliseringsmedel.
Den här chokladkakan är mer åt sockerkakshållet än kladdkaka eller brownie. Och jag hade verkligen längtat efter klassisk sockerkaka!
1 kaka, bakad i en avlång brödform ca 25 cm lång
2 dl kokta och mixade rödbetor (3 normalstora rödbetor)
1 dl rismjöl
2 dl mandelmjöl + mer till att "bröa" formen med
1/2 dl kakao
2 tsk bakpulver
1/2 tsk vaniljpulver
1 krm salt
2 dl socker
2 ägg
50 g mjölkfritt margarin eller laktosfritt smör
Skala och koka 3 rödbetor i osaltat vatten tills de är mjuka. Det tar ungefär en halvtimme om de inte är skitstora. Mixa till en slät puré med mixerstav och låt svalna. Sätt ugnen på 175 grader.
Blanda rismjöl, mandelmjöl, kakao, bakpulver, vaniljpulver och salt. Vispa ägg och socker ljust och fluffigt (eller poröst som det alltid stod i Sju sorters kakor...). Smält margarinet eller smöret. Rör ihop mjölblandningen med fettet, rödbetorna och ägget och sockret. Smörj en avlång brödform och bröa den med mandelmjöl. Häll i smeten och grädda kakan mitt i ugnen, i ungefär 45 minuter. Testa med en provsticka att kakan är färdig. Skär i tjocka skivor och servera som den är, eller med en klick vispad grädde.
Söndag = pannkaksfrukost! De här pannkakorna innehåller inget mjöl, utan istället havregryn och keso.
De blir tjocka små plättar och liknar mer amerikanska pancakes än tunna, svenska pannkakor. Pannkakorna blir supergoda, frasiga utanpå och saftiga inuti.
Den 6-åriga sonens kommentar: "Godare än en cyborg-general mamma!" (Svårt att säga om det är ett imponerande omdöme eller ej, men det lät så på entusiasmen i tonfallet). Den 30-åriga pojkvännens kommentar: "Fem skägg av fem möjliga!" (Ingen tvekan om att det är ett gott betyg).
De är proteinrika, på riktigt, och verkligen ett sundare alternativ som passar perfekt efter träningen. Samtidigt är de så goda att de funkar som lyxig helgfrukost. Hur pass hälsosamt det blir avgör du med tillbehören. Med bara frukt eller bär blir det riktigt nyttigt. Vi åt dem med skivad banan, kokoschips, vaniljkvarg och lite flytande honung. Halvnyttigt i alla fall...
Kokoschips är lite större än kokosflingor. Jag tycker de är jättefina att dekorera tårtor och cupcakes med. Eller strö över frukosten. Om man vill kan man rosta dem försiktigt i en torr stekpanna. Det finns färdigrostade att köpa i affären med, men de är dubbelt så dyra och att rosta själv är verkligen inte svårt.
Pannkakorna är mättande tack vare att de är så proteinrika. Det här receptet ger ungefär 9 pannkakor, vilket var lagom till 3 ganska hungriga personer.
1 litet paket keso (vi använde förstås laktosfri) 250 g
3 dl havregryn (ren havre om du är glutenintolerant)
3 ägg
1 nypa salt
1 msk honung (kan uteslutas eller bytas mot socker)
Rör ihop alla ingredienser i en stor bunke. Låt smeten vila en liten stund så havregrynen hinner dra åt sig lite av vätskan. 10 minuter räcker gott. Stek plättar av ungefär en halv deciliter smet, på medelvärme, i smör eller olja. Servera med dina favorittillbehör.
I helgen testade jag ett recept från boken "Nytt fikabröd", som också är med i senaste Allt om mat (nr 12 2014). Den här äppelpajen ska serveras kall. Receptet innehåller fler moment än vad en vanlig, enkel äppelpaj man slänger ihop på en kvart gör. Men en blir snygg. Och inget moment är egentligen komplicerat. Börja i tid bara så ordnar det sig.
Jag vägrar i vanlig ordning att väga ingredienserna, mot bättre vetande och den generella uppfattningen bland människor som bakar glutenfritt. Jag har också uteslutit bittermandel ur originalreceptet efter att svärmor deklarerat att det smakar björnklister.
Till en normalstor pajform, ca 24 cm i diameter:
2 dl havremjöl
3 dl mandelmjöl
2 dl Maizena majsstärkelse
1 tsk Fiberhusk
1 dl strösocker
1 krm salt
100 g kallt smör eller mjölkfritt margarin
1 ägg
Fyllning:
typ 5 äpplen
1,5 dl strösocker
0,5 dl calvados (och har du inte det funkar det säkert med nån annan sprit, rom förslagsvis...)
20 g smör eller mjölkfritt margarin
Garnering:
Ytterligare typ 3 äpplen
1 dl aprikosmarmelad
Sätt ugnen på 225 grader. Rör ihop de torra ingredienserna till botten. Skär smöret i kuber och fördela det i mjölet, antingen med fingertopparna eller i en matberedare. Knäck i ägget och rör eller kör snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen i en pajform. Grädda den 10 min, ta ut och låt svalna.
Under tiden kan du förbereda fyllningen. Skala och tärna äpplena till fyllningen och lägg dem i en gryta med socker och sprit och smör. Koka i ungefär en halvtimme till ett grovt äppelmos. Bred ut fyllningen i pajskalet.
Kärna ur och skiva äpplena till dekoration i skivor, så att du får en massa äppelringar, ungefär en halv centimeter tjocka. Om du vill förbereda det här momentet kan du lägga ringarna i en skål med vatten och lite citronsaft eller citronsyra, så blir de inte bruna. Lägg ut äppelringarna ovanpå pajen och grädda den i ungefär 30 minuter. När ringarna har mjuknat är pajen färdig.
Värm marmeladen i micron eller en liten kastrull. Pensla den varma pajen med rejält med marmelad. Låt den sedan svalna innan du serverar med vaniljsås, grädde eller glass.
Grillad sparris är fantastiskt. Men dom avlånga, smala rackarna har en tendens att trilla ner i springorna i gallret, i varje fall för mig. Och det är ett fasligt bestyr att vända på alla sparrisarna så att de blir grillade runt om. Båda dessa bekymmer går dock att lösa, med hjälp av grillspett. Genom att sticka två grillspett genom sparrisen får man ett litet staket, eller en flotte om du så vill, av sparris. Enkel att vända och ingen risk att den faller mellan springorna i grillgallret. Och vill man linda in sparrisen i bacon (det vill man) så håller grillspetten fast baconet med.
Det är lätt att spräcka sparrisen när man stick igenom grillspetten, men baconet gör att de håller ihop ändå. Ju tunnare grillspett, desto lättare är det. Grilla tills baconet har fin färg på båda sidor.
En osvensk värme har tagit oss i besittning och det gör i alla fall mig mindre sugen på varm och mäktig mat. Vietnamesiska vårrullar görs av rispapper, perfekta för en fräsch gluten- och mjölkfri lunch eller middag.
Spring roll wrappers, runda ark av rispapper, finns i de flesta matvarubutiker numera, på hyllan med asiatisk mat. När du ändå står där så plocka med dig en flaska fisksås, som används istället för salt i asiatisk matlagning.
Att rulla vårrullar av rispapper är inte så svårt som man kan tro. Och även de fula är goda, jag lovar. Istället för att jag ska försöka beskriva med ord hur man går tillväga så rekommenderar jag att du söker efter filmer med instruktioner på youtube. Den här till exempel, är kort och informativ.
Till 2 personer som en lätt måltid, eller till 4 personer som förrätt:
8 ark rispapper
8 blad huvudsallad (isbergssallad är lite styvt, men det funkar i nödfall)
ca 1 dl riktig majonnäs (lättmajonnäs innehåller mjölk)
2 små eller en skitstor morot
1 bit rättika, ungefär lika mycket som moroten
200 g skalade räkor
2 dl cashewnötter
skal och saft från 1 lime
2 msk fisksås
1/2 röd chili, eller mer om du gillar starkt
1 kruka färsk koriander
Börja med att förbereda fyllningen. Skala och strimla morot och rättika. Hacka räkorna och nötterna. Skrapa bort frön och hinnor från chilin och hacka den. Peta dig inte i ögonen på typ tre dagar. Rör ihop lime, fisksås, chili och hackad färsk koriander. Blanda grönsakerna med räkor och nötter och häll över dressingen.
Fyll en vid skål eller en stekpanna med kallt vatten. Doppa ett rispapper i vatten. Se till att det blir helt täckt, men låt det inte ligga i vattnet mer än några sekunder. Lägg ut arket på en skärbräda. Börja med att lägga på ett salladsblad, ungefär hälften så stort som rispappret. Det måste finnas utrymme kvar på kanterna för att du ska kunna rulla ihop vårrullen. Bred lite majonnäs på salladen. Lite till. Sådär ja. Lägg ett par skedar fyllning på salladen. Inte för mycket, då blir det svårt att rulla. Vik in sidorna och rulla ihop vårrullen. Doppa nästa rispappersark i kallt vatten och upprepa proceduren tills fyllningen är slut.
Servera med sweetchilisås och glutenfri soja i små skålar att dippa i.
Alla ska kunna njuta av en riktig pannkaksfrukost, oavsett vad du är allergisk mot. De här amerikanska pannkakorna är glutenfria, mjölkfria och äggfria och passar således också veganer. Servera på klassiskt vis med lönnsirap och en klick smör (eller mjölkfritt margarin), eller med färska bär. Receptet kom till när vi var sugna på pannkakor till frukost men inte hade ägg hemma.
Till ca 12 små amerikanska pannkakor:
1,5 dl rismjöl
1,5 dl bovetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk Fiberhusk
0,5 tsk vaniljpulver
2 msk socker
4 dl vegetabilisk mjölk (t.ex. mandel- eller sojamjölk, eller vanlig komjölk med eller utan laktos...)
en nypa salt
25 gram vegetabiliskt margarin, eller smör om du äter det, plus mer att steka i
Blanda de torra ingredienserna i en bunke. Häll på mjölken och vispa till en slät smet. Låt den svälla 10 minuter. Smält margarinet i en stekpanna, häll ner det i smeten och blanda väl. Stek pannkakor av ungefär en halv deciliter smet. I en normalstor stekpanna får du plats med tre åt gången. Vänd pannkakorna när de fått färg på undersidan, det bildats bubblor i smeten och de stelnat till lite.
Jag blir så lycklig när jag hittar nya ekologiska produkter i butiken, som det tidigare bara funnits konventionellt producerade varianter av. Så dessa frysta bär gjorde mig motsägelsefullt nog varm i hjärtat.
Blandningen av blåbär, hallon, jordgubbar och björnbär smakade verkligen sommar och var perfekt i en paj, men vilka bär som helst, färska eller frysta funkar ju. Till frysta bär använder man potatismjöl, men har du färska kan du utesluta det. Den här smuldegen är sanslöst god och full av vitaminer och nyttiga fettsyror tack vare mandelmjölet.
Till en sagolik smulpaj:
2 paket, totalt 450 g frysta ekologiska bär
3 msk potatismjöl
0,5 dl strösocker
0,5 tsk vaniljpulver (kan uteslutas)
1,5 dl mandelmjöl
1,5 dl havregryn (ren havre om du inte tål gluten)
0,5 dl ljust muscovadosocker (kan ersättas med vanligt strösocker)
100 g smör eller mjölkfritt margarin
Sätt ugnen på 225 grader. Smörj en pajform med lite fett av valfri sort. Blanda de frysta bären med potatismjölet, strösockret och vaniljpulvret. Häll ut dem i formen.
Blanda ihop mandelmjöl, havregryn och socker. Skär smöret i små bitar och nyp ihop det med mjölblandningen till en grynig massa. Smula massan över bären. Grädda mitt i ugnen i ungefär en kvart. Det ska bubbla i bären och smuldegen ska ha fått fin gyllenbrun färg.
Servera med vaniljsås, vaniljvisp eller glass. Och kaffe. Det blir inte mer svensk sommar än såhär.
Den här typen av knäckebröd träffade jag och förälskade mig i långt innan jag träffade och förälskade mig i en glutenallergiker. Det finns många olika varianter - jag använder grundreceptet på Risentas förpackning med majsmjöl, med ett par små ändringar såklart... Vilka frön jag använder beror på vad som finns i skafferiet. Solrosfrön kan bytas mot pumpakärnor eller melonkärnor. Man kan göra lite som man vill. Bara man inte glömmer flingsaltet!
Sätt ugnen på 150 grader. Rör ihop majsmjölet med fröerna. Häll på kokhett vatten och olja. Rör ihop till en gröt. Lägg ett bakplåtspapper på en plåt och bred ut gröten lite grann. Lägg ett till bakplåtspapper ovanpå och kavla ut degen tills den täcker plåten. Dra bort det översta pappret. Strö över flingsalt efter smak. Grädda knäckebrödet i 45 minuter. Låt det svalna och bryt det sedan trevligt oregelbundna bitar. Eller, om du är lika anal som jag: Grädda knäcket i 10 minuter, ta ut det och skär perfekt fyrkantiga bitar. Stoppa tillbaka plåten i ugnen och grädda klart de återstående 35 minuterna.
Servera knäcket med god ost, eller istället för chips. Eller som förrätt med en god röra på.
På mornarna ser dom ut som vilka frallor som helst. Dom ligger där, med en skiva ost på sig till morgonkaffet och ser ut som dom aldrig gjort annat. Men låt dig inte luras! På kvällarna knäcker frallorna extra som både korv- och hamburgerbröd! Jo minsann! Man kan inte lita på någon nu för tiden.
Det här blir en liten sats, en plåt med ca 9 frallor. Orkar du grädda två plåtar dubblar du bara receptet och använder ett helt paket jäst.
25 g jäst
5 dl kall mjölk, eller kallt vatten
3 dl bovetemjöl
2 dl sojamjöl
0,5 dl Fibrex
1 msk Fiberhusk
1 msk rapsolja
1 msk mörk sirap
0,5 tsk salt
Lös upp jästen i vätskan. Blanda ner oljan och sirapen. Rör ihop de torra ingredienserna väl och blanda ner dem i degvätskan. Blanda degen väl med hjälp av elvisp med degkrokar, Kitchen Aid (om du besitter en sådan, you lucky bastard) eller någon annan maskin med lagom många hästkrafter. Degen ska vara kletig och ganska lös, men får lite konsistens när Fiberhusken börjar svälla. Täck bunken med plastfolie och låt jäsa ca 1,5 h. Sätt ugnen på 225 grader. Täck en plåt med bakplåtspapper. Fukta dina händer med kallt vatten. Nu kan du enkelt forma bollar (eller korvar, om du vill ha avlånga bröd) av degen, utan att den fastnar på fingrarna. Du måste blöta händerna mellan varje boll. Pudra över lite rismjöl om du känner för det, eller pensla frallorna med ett uppvispat ägg och strö på sesamfrön (för hamburgerbröd). Grädda i ca 10 minuter tills bröden har fin färg.
Låt bröden svalna helt innan du skär i dem! Det går under inga omständigheter att skära brödet när det är varmt, då geggar det ihop sig som om det vore för dåligt gräddat. Men låter du det svalna först så blir de saftiga och fina och håller sig färska i flera dagar (vilket är helt amazing när det gäller glutenfritt bröd).
Paj är lite höstmat för mig egentligen. Men den här pajen smakar sommar. Den är fräsch och salt. Som en sommardag vid havet. Jag känner mig poetisk ikväll. Det här receptet hittade jag på Elle Mat&Vins hemsida. Men jag har inte följt det till punkt och pricka. Det är inte så jag jobbar. Originalreceptet sa till exempel att man skulle använda sticklök. Alltså vad ÄR det ens? Nåväl, nedan följer en beskrivning av hur jag gjorde. Vill ni göra exakt som Elle Mat&Vin klickar ni här.
1 msk dijonsenap
1 stor gul lök
1 burk ansjovis (80 g avrunnen vikt)
ca 700 g ekologiska tomater
1 liten påse riven Västerbottensost, eller 150 g annan smakrik riven ost
svartpeppar
Förgrädda pajskalet och låt det svalna. Sänk ugnstemperaturen till 175 grader. Hacka och stek löken mjuk i lite smör eller olja. Spara några av ansjovisfiléerna till dekoration (jag tog 6 stycken) och hacka resten. Skiva tomaterna. Börja med att breda ut senapen i botten på pajskalet i ett tunt lager. Lägg ut ett lager tomatskivor, ungefär hälften av dem i pajskalet, ovanpå senapen. Varva sedan lök, ansjovisbitar och osten och avsluta med ett lager tomatskivor till. Dekorera med de hela ansjovisfiléerna. Peppra. Salta kan var och en själv göra efter tycke och smak vid serveringen, eftersom ansjovisen och osten är ganska salt ändå. Grädda pajen i ca 45 minuter. Den är supergod även kall.
Den här glutenfria pajdegen är jättegod, och mer proteinrik än vanlig tack vare sojamjölet. Sojamjöl har en ganska speciell smak som jag tycker passar perfekt i pajdeg. Degen innehåller mindre smör än de flesta vanliga pajdegar, men istället ett ägg. Inspiration till receptet kommer från boken Friendly Bread, som jag varmt rekommenderar alla som vill baka glutenfritt. Ursprungsreceptet innehåller durramjöl, men det går inte att få tag på där vi bor (långt borta från civilisationen). Jag använder också Fiberhusk istället för psylliumfröskal (Fiberhusk ÄR förvisso psylliumfröskal, fast finmalda, vilket förändrar doseringen). Jag har använt pajskalet till ett gäng olika sorters matpajer, så bara använd ditt favoritrecept och byt ut den vanliga pajdegen mot den här. All mat som är god efter att ha legat 6 månader i frysen och sen värmts i micron har en särskild plats i mitt hjärta, så ni förstår att jag älskar paj...
Till en normalstor pajform:
1,5 dl rismjöl
1,5 dl sojamjöl
1 msk Fiberhusk
0,5 tsk salt (eller lite mindre om man inte är sjuk i huvudet och saltar extremt på allt, som jag gör)
100 g smör (eller laktosfritt eller mjölkfritt margarin)
1 ägg
2 msk kallt vatten
Blanda alla torra ingredienser. Hacka smöret i små kuber. Antingen äger du en matberedare och då dammar du av den, även om den står på den mest otillgängliga platsen längst in i det högsta köksskåpet. Eller så blandar du samman smöret med mjölet med hjälp av fingertopparna. Du liksom nyper ihop degen hastigt tills mjölet är helt finfördelat i smöret och det hela ser ut som en klump av brödsmulor. Sen blandar du ner ägget och vattnet. Låt degen vila 10 minuter så att Fiberhusken får svälla. Tryck eller kavla sedan ut pajdegen i en pajform på runt 25 cm i diameter. Du kan behöva använda lite mer rismjöl på fingrarna eller kaveln. Själv tycker jag om att använda en springform och lägga över pajen på ett fat vid servering, men har du en fin pajform i keramik går det minst lika bra. Nagga botten på degen med en gaffel. Låt pajdegen vila i kylskåpet minst en halvtimme. Täck kanterna på pajskalet med aluminiumfolie, så att bara botten på pajdegen syns. Annars blir kanterna brända när du sedan gräddar pajen med fyllningen i. Förgrädda skalet i 10 minuter på 200 grader. Ta ut, låt svalna lite, fyll med din favoritfyllning och grädda enligt instruktionerna. Förslag på fyllningar kommer framöver, jag lovar!
Det här är nog den bästa chutneyn hittills! Det är i alla fall den som påminner mest om mango chutney, om det är målet. Den är fruktig och kryddig och passar perfekt till fisk, fläskkött och indisk mat. Vi hade den till fish tacos istället för salsa, vilket jag varmt kan rekommendera. Och att byta den tråkiga köttfärsen mot fisk lyfter tacokvällen till nya höjder, jag lovar.
Till ca 1 liter chutney
2 burkar konserverade persikor i sockerlag á 820 g, både frukt och lag
250 ml vit balsamvinäger
3 dl vitt strösocker
1 stor gul lök
2 msk finhackad färsk ingefära
1 tsk salt
1 tsk mald nejlika
0,5 tsk torkad koriander
0,5 tsk spiskummin
0,5 tsk kanel
Fiska upp persikorna ur konservburkarna och dela dem i mindre bitar. Hacka löken grovt. Värm sockret i vinägern och lagen från persikoburkarna i en stor tjockbottnad kastrull, rör tills det har löst sig. Blanda i resten av ingredienserna och koka 2-3 timmar tills chutneyn har reducerats till lagom konsistens. Om du har bråttom utesluter du persikolagen,vilket förkortar koktiden betänkligt. Rör om emellanåt och mosa till persikobitarna - lite grann om du vill ha chunky chutney och mycket om du vill ha den slät. Konservera enligt samma metod som för tomatchutneyn och ananaschutneyn, eller låt svalna och förvara i kylen i upp till en vecka.
Till ostbrickan, till indisk mat, till köttbullar och mos istället för lingon. Eller blanda ner ett par skedar i köttfärssåsen som krydda. Smakar som mangochutney och barbecuesås kärleksbarn. Kryddningen påminner om ananaschutneyn, men chilin är bytt mot kardemumma och tomatchutneyn innehåller mer socker och har en skarpare syra från vinägern, vilket ger en mer intensiv smak.
Ingredienser (såklart ekologiska i den utsträckning du har råd och får tag på) till en sats, drygt 1 liter:
Blanda vinäger, socker och kryddor i en stor, tjockbottnad kastrull och koka upp. Rör tills sockret löst sig. Blanda ner tomaterna, hela precis som de är. Ner med skiten i grytan bara. Koka 10 min tills de mjuknat lite. Använd en potatisstöt (den man gör mos med) och krossa sönder de flesta körsbärstomaterna. Lämna gärna några lite hela, det ger chutneyn en trevlig, rustik konsistens. Blanda sedan ner lökbitarna, skurna i så små eller stora bitar du behagar (jag vill ha ganska grovt skuren lök). Koka på medeltemperatur utan lock i 2-3 timmar, tills den mesta vätskan kokat bort och konsistensen liknar sylt.
Det finns många olika metoder för att konservera sylt, mos och chutney. Principen är att använda helt rena glasburkar och se till att inga bakterier smiter ner. Då håller sig din konserv länge om du inte öppnar locket. Jag är extra försiktig och förvarar ändå mina konserver i kylen, även om det förmodligen är helt onödigt. Men det här borde du egentligen läsa om i en kokbok från 70-talet eller fråga någon äldre släkting.
Som jag beskrev i gårdagens chutneyrecept så steriliserar jag mina glasburkar i ugnen. Jag börjar med att diska burkarna och locken. Sedan värmer jag ugnen till 200 grader och låter burkarna stå tomma inne i ugnen i ungefär 5 minuter. När chutneyn precis är färdig och fortfarande kokhet så tar jag (utan att bränna mig...) ut burkarna ur ugnen och fyller dem, helt och hållet. Jag skruvar snabbt på locket. Nu bildas ett vakuum i burken vilket gör att du kan höra det klassiska klicket när du öppnar den. Efter att burken är öppnad ska chutneyn förvaras i kylskåp och ätas inom en eller ett par veckor. Men använd ögon och näsa! Om det ser okej ut och luktar okej, då kommer du förmodligen inte dö av att äta det. Den regeln har funkat för mig i 30 år.
Det här är min tredje chutney inom loppet av en månad nu. Mitt intresse för att koka frukt och grönsaker med socker, kryddor och vinäger börjar alltmer likna ett missbruk. När jag inte kokar chutney så tänker jag på att koka chutney. Mitt chutneyreceptsurfande går ut över min sömn och mitt sociala liv. Jag äter chutney vid fler och fler måltider. Nog för att man kommer undan med en klick chutney till i princip all mat. Ananasen jag gjorde den här chutneyn på igår var tänkt som exotiskt sällskap till en grillad laxsida, men den funkade till korven och fläskköttet med. Jag hade inte så mycket tid och chutneyn kunde därför inte få puttra i timtal, vilket annars är önskvärt. Har du gott om tid så häll gärna spadet från ananasen i grytan med. Det tar betydligt längre tid för vätskan att koka bort då, men smaken blir om möjligt ännu bättre.
En sats, ca 1 liter chutney.
2 stora burkar med konserverad ananas i bitar (eller ringar som du skär i mindre bitar) ca 680 g avrunnen frukt
3 dl ljust muscovadosocker
2,5 dl vit balsamvinäger (eller annan ljus vinäger)
1/2 mild röd chilifrukt
1 stor gul lök
2 msk finhackad färsk ingefära
1 tsk mald nejlika
1 tsk salt
Blanda socker och vinäger i en tjockbottnad kastrull, värm och rör tills sockret löst sig. Hacka eller skiva löken i bitar. Hacka chilin (skrapa bort och kasta frön och hinnor om du vill ha mild chutney, för mer sting slänger du i hela skiten). Blanda ner alla ingredienser i grytan, mosa frukten lätt med en potatismosstöt och koka utan lock i trekvart ungefär, tills det mesta av vätskan har kokat bort och chutneyn är lagom fast i konsistensen.
Diska ett par glasburkar ordentligt och värm dem i ugnen (tomma) ca 5 minuter i 200 grader. Häll upp den varma chutneyn på varma burkar och skruva omedelbart fast locket. Detta konserverar chutneyn och gör att vakuum bildas i burkarna. Oöppnade ska burkarna kunna klara sig i rumstemperatur, men jag förvarar dem ändå kallt för säkerhets skull. Efter burken är öppnad ska chutneyn förvaras i kylskåp om ätas upp inom rimlig tid (1-2 veckor). Men jag vill absolut inte ta ansvar för hållbarheten, utan använd ditt omdöme.
Man kan inte få för många recept som innehåller jordnötssmör! Dessa kakor är väldigt populära i USA och det finns mängder med olika recept på dem. Ofta saker som inte funkar om du vill utesluta gluten och laktos eller mjölk. Godiset m&m:s ingår ofta, men det innehåller mjölk, så det blev bye bye till den ingrediensen när jag mixtrade fram en egen variant av monsterkakorna. Mitt recept innehåller också lite mindre smör än your average amerikansk förlaga. Idag använde jag laktosfri mjölkchoklad, men det går bra med vilken sort du vill, eller ingen choklad alls (om du är galen alltså).
Ingredienser till 12 stora kakor (kan hända jag åt upp en deciliter kakdeg, så okej: 14)
Sätt ugnen på 200 grader. Blanda de torra ingredienserna i en stor bunke. Rör ihop jordnötssmöret med det smälta smöret (det går lättast om jordnötssmöret värms lite, kanske 10 sekunder i micron). Rör ner jordnötssmöret och smöret i socker- och grynblandningen. Knäck ner ägget i bunken och rör ihop allt till en ganska fast deg. Hacka chokladen och blanda ner den. Rulla 12-14 bollar av degen, platta till dem och lägg dem på en plåt med bakplåtspapper. Grädda kakorna i 10-12 minuter, mitt i ugnen. Låt dem svalna på plåten, de är mjuka när de tas ur ugnen men stelnar till när de kallnar.
Vegobiffar (och vanliga färsbiffar för den delen) innehåller ofta ströbröd, som binder vätska och gör att biffen håller ihop bättre och blir saftig. Det glutenfria ströbröd jag oftast springer på i butik är Finax. Och det innehåller skummjölkspulver. Senast jag tittade hade man lagt till ordet "laktosreducerat" framför. Men var innebär reducerat? Det är ju inte det samma som laktosfritt och för den som är känslig är det onödigt att utmana ödet. För den som inte tål mjölkprotein är det uteslutet hur som helst.
Dessutom brukar ströbröd ha ganska begränsad hållbarhet. Och det är inte en vara jag använder mängder av. Eftersom jag reagerar med mardrömmar och eksem om jag måste slänga mat försöker jag undvika att köpa hem varor som riskerar att bli gamla.
Jag har två alternativa lösningar på det här. Många använder Fiberhusk för att binda vätska i färs, men jag har inte vågat testa då jag är rädd att få geléig konsistens. Istället har jag ett paket glutenfritt knäcke hemma. Behöver jag lite ströbröd så tar jag ett par skivor och kör i mixer/matberedare/mortel. Taa daa: ströbröd! Alternativ två är rena havregryn. Också här åker mixern fram, då havren suger åt sig bättre om den är finfördelad.
De här biffarna kom till en särdeles fattig månad. Men de är supergoda! Nöden är uppfinningarnas moder. Det här är ett perfekt sätt att ta tillvara på överbliven quinoa.
Koka 1 dl quinoa enligt anvisningarna på förpackningen (det brukar innebära att koka upp 2 dl vatten, tillsätta quinoan och koka under lock i 20 min). Låt den svalna.
Mixa 1 dl ren havre med ett ägg till en ganska slät gröt. Fräs 1 liten gul lök och mixa ner den i havre- och äggsmeten (Va? Lök? Nej nej, det är ingen lök i maten!). Riv ca 50 g ost. Blanda alltihop och krydda med 1/2 tsk salt plus något annat du känner för. Peppar är såklart en rekommendation. Smeten är ganska fast och det går lätt att forma biffar av den. Jag gjorde 5 stycken, ca 1 cm tjocka. Vi ville ha dem stora eftersom vi skulle ha dem i hamburgerbröd.
Nåväl, stek biffarna på medelhög värme, ca 5 minuter per sida, tills de har fin färg.
Det här pajskalet är ett smidigt och supergott alternativt utan gluten. Och betydligt nyttigare än vanlig pajdeg som ju mest består av en massa smör och lite snabba kolhydrater. Med quinoa och ägg i pajskalet blir det istället massor av protein, mineraler, omättade fettsyror och lågt GI. Det passar till vilken pajfyllning som helst egentligen och blir knaprigt och smarrigt. Och ett perfekt sätt att ta tillvara på överbliven kokt quinoa.
Till en normalstor paj:
Koka 2 dl quinoa enligt anvisningarna på förpackningen (vilket brukar innebära att skölja quinoan, koka upp dubbelt så mycket vatten som frön och sedan tillsätta dem till det kokande vattnet och koka ca 15 minuter under lock). Låt quinoan svalna och rör sedan i två ägg och en nypa salt. Tryck ut "pajdegen" i en form smord med smör, margarin eller lite olja. Ingen förgräddning behövs, utan fyll skalet direkt med din favoritfyllning och grädda som vanligt (vilket brukar vara ungefär 30-40 min i 200 graders ugnsvärme för en paj med äggstanning).
Pajen på bilden var en kylskåpsrensning. Sätt ugnen på 200 grader. 1 stor eller 2 små sötpotatisar skalas och skivas i små bitar. Ringla över lite olja och flingsalt och sprid ut potatisen på en bakplåt och rosta den i 30 minuter. Hacka och stek en stor gul lök. Rör ihop 3 ägg med 1 dl laktosfri vispgrädde och 1 dl laktosfri mjölk. Blanda i ett par rejäla skedar pesto och salta försiktigt (pesto är ganska salt). Fördela potatis och lök i quinoapajskalet, häll över äggstanningen och toppa med ett par nävar riven ost. Grädda i 200 graders ugnsvärme i 30-40 minuter, tills fyllningen stannat och pajen har fin färg.
För oss svenskar är frukost typ havregrynsgröt. Eller en skiva lingongrova med Kalles. I många andra länder tar man ut svängarna (och så småningom svångremmen) lite mer på morgonkvisten. Man njuter av saker som med våra mått mätt är mer efterrätt eller fika. Och på helgen, när vi har gott om tid, då gillar jag att lyxa till frukosten lite jag med. Idén till de här pannkakorna kommer såklart från USA. Smeten blir alldeles utmärkt bra även utan kanelsmöret, som vanliga amerikanska pannkakor. Men testa att göra pannkakorna som kanelbullar - det är inte besvärligt och väl värt det extra momentet, jag lovar.
Om du tål gluten går det bra att använda vilket recept på amerikanska pannkakor som helst, även om detta glutenfria är så gott att det inte finns någon anledning att använda vanligt mjöl. Listan över torrvaror ser lång ut, men när du väl laddat skafferiet med dessa ingredienser så räcker de till många pannkaksfester.
Ungefär 12 små amerikanska pannkakor, ca 7 cm i diameter.
1,5 dl rismjöl
1,5 dl majsmjöl
1 msk potatisfibrer (Pofiber)
1 msk strösocker
0,5 msk Fiberhusk
0,5 msk bakpulver
0,5 tsk salt
0,5 tsk vaniljpulver (kan uteslutas, eller ersätt strösockret med vaniljsocker)
3 dl laktosfri mjölk eller mjölkfritt alternativ
2 ägg
smör eller margarin att steka i
Kanelsmör
50 g laktosfritt smör eller mjölkfritt margarin
1 msk kanel
3 msk strösocker
Glasyr (klassisk wienerbrödsvariant)
2 dl florsocker
1,5 msk vatten
Börja med kanelsmöret. Smält smöret och rör i kanel och socker. Häll blandningen i en liten 1-liters plastpåse. Ställ åtsidan så att smöret stelnar lite och får en krämig konsistens. Det ska varken vara rinnande eller fast, utan något mitt emellan.
Blanda de torra ingredienserna till pannkakorna väl. Rör i mjölk och ägg och låt svälla 10 minuter. Värm en stekpanna med smör på medelvärme och klicka ut smeten, en knapp deciliter per pannkaka. Klipp av ett hörn på påsen med kanelsmör och spritsa ut blandningen i en spiral på varje pannkaka. Vänd pannkakorna och stek på båda sidor tills de har fin färg.
Rör ihop glasyren och ringla den över pannkakorna vid servering. Eller servera med lönnsirap som tillbehör.
Saftiga kokosgodiset Bounty är bland det smarrigaste som finns. Men det är överdraget med mjölkchoklad och inget vidare om man är laktosintolerant. Utöver skummjölkspulver är laktos till och med nämnt i innehållsförteckningen! Förutom laktosen innehåller Bounty som det mesta annat också aromer och andra tillsatser. Vill man undvika något av detta går det utmärkt att göra egen. Detta gav mig också friheten att byta ut den söta mjölkchokladen mot en mörkare variant. Men det står såklart var och en fritt att välja precis den sort man föredrar. Varför inte testa vit choklad till exempel?
I en tjockbottnad kastrull blanda 1 dl laktosfri vispgrädde, 1 dl kokosmjölk, 1 dl sirap, 50 g laktosfritt smör, 1 msk strösocker och 200 g kokosflingor. Koka ihop under omrörning i ungefär 6-7 minuter. Häll ut blandningen i en form klädd med bakplåtspapper, ungefär 20 x 30 cm stor. Låt massan svalna till rumstemperatur och ställ sedan formen i frysen i minst 2 timmar. När massan stelnat riktigt går det lätt att skära den i rutor i önskad storlek. Smält 300 g choklad av valfri sort (mjölkfri/laktosfri mjölkchoklad för att likna originalet, eller mörk choklad för en vuxnare smak). Doppa kokosbitarna när de är kalla och lägg på ett fat eller en bricka med bakplåtspapper. Låt stelna ordentligt i kyl och förvara sedan i en burk i kylskåpet.
Helt mjölfri - helt underbar! Frostingen innehåller laktosfri vispgrädde. Jag har begränsad erfarenhet av mjölkfria alternativ till vispgrädde, och hur de beter sig vid upphettning och så vidare, men kakan går utmärkt att servera utan frosting, med glass eller grädde som tillbehör.
5 dl kokt avsvalnad vit quinoa (motsvarar ca 2 dl okokt, tillaga enl. förpackningen i osaltat vatten)
0,75 dl mjölk (jag använde mandelmjölk men det gör i princip ingen skillnad vilken vätska du använder här)
4 ägg
1 tsk vaniljpulver (inte vaniljsocker, utan rent vaniljpulver)
150 g smält laktosfritt smör, eller vegetabiliskt margarin
3,5 dl florsocker
2 dl kakao
2 tsk bakpulver
1 kryddmått salt
Till frostingen: 5 dl laktosfri vispgrädde och 200 g choklad av valfri sort (helt mjölk- eller laktosfri, eller bara riktigt mörk om du tål "spår av mjölk")
Börja med frostingen. Värm grädden på spisen. Den behöver inte koka, men ska vara ganska het. Bryt chokladen i mindre bitar och häll den varma grädden över. Vänta 3 minuter och rör sedan tills chokladen smält helt och grädden är klar och blank. Låt svalna ordentligt i kylskåp medan du bakar bottnarna.
Sätt ugnen på 175 grader. Smörj två runda springformar av normal tårt-storlek och lägg bakplåtspapper i botten. Dyrt bakplåtspapper. Allt glutenfritt fastnar annars.
Blanda alla torra ingredienser. Rör ner det smälta smöret. Vispa upp äggen lite grann och rör ner dem och mjölken. Blanda till sist ner quinoan och rör till en jämn smet. Fördela den i formarna och grädda mitt i ugnen ca 30 min, tills smeten stannat. Låt svalna.
Vispa frostingen med elvisp till fast vispad grädde. Montera ihop bottnarna med frosting emellan och ovanpå. Dekorera eventuellt med lite chokladspån. Jag tar bara osthyveln och går loss på en mörk chokladkaka rakt över tårtan.
Nutella - världens åttonde underverk och det ultimata beviset på att den godaste maten är brun. Dessvärre innehåller ju Nutella mjölk. Det är så sorgligt att man hör en jättesorglig melodi på en jättesorglig liten fiol när man tänker på det. Förutom mjölk så innehåller Nutella lecitin, som är en biprodukt vid utvinning av olja ur sojabönor. Vidare kan man fundera på hur mycket hasselnötter Nutella faktiskt innehåller. En relevant fråga tycker jag. Svar: 13 %. Japp. I mitt recept står nötterna för 60 % av vikten.
Det finns alternativ till Nutella i butikerna. T.ex. Renée Voltaire har ett hasselnötspålägg, som dessutom är ekologiskt. Tyvärr innehåller också det mjölkpulver. Och palmolja. Fucking palmolja! Information om varför man bör undvika det finns bl.a. på WWF:s hemsida. Voltaire framhåller förvisso att hennes palmolja är RSPO-certifierad, vilket innebär att den inte har bidragit till att skövlingen av regnskog fortskrider. RSPO-certiferade oljepalmer växer på mark som skövlats före 2005. Men svenska Naturskyddsföreningen är kritiska till RSPO-märkningen och menar att den inte är bra nog. Och oavsett om marken är skövlad för mer än 10 år sedan eller ej, så framställs oljan utan hänsyn till ursprungsbefolkningen.
Med det sagt: Här är mitt recept! Konsistensen är lite lösare än Nutella och beroende på hur vass matberedare du har, lite grynig. Eller crunchy, som jag väljer att kalla det. Men smaken, smaken är jävlar perfekt.
En sats ger 500 g. En normalstor burk Nutella i affären är på 400 g.
5 dl hasselnötter
2,5 dl florsocker
3/4 dl kakao
knappt 1/2 dl rapsolja
Sätt ugnen på 175 grader. Bred ut nötterna på en plåt och rosta dem i ugnen 5-10 minuter, så skalen lossnar och nötterna får lite färg. Häll dem i en kökshandduk och gnid med hjälp av handduken av skalen, som nu är torra och lossnar lätt. Det blir alltid lite skal kvar, men det spelar ingen roll.
Lägg nötterna i en matberedare med knivinsats och kör tills nötterna är helt finfördelade. Fortsätt till nötterna "oljar sig" och går ihop till en klump, eller massa. Nu börjar det lukta Nutella!
Tillsätt florsocker och kakao och kör några varv till så det blandas med nötterna. Ringla i oljan i en tunn stråle och kör ihop massan. Häll upp på burk och förvara i kylen. Servera som pålägg till rostat bröd, eller till pannkakor. Eller baka Nutella-tårtan!
Jag har ingen bild på dessa, men receptet har jag klämt på sen i somras, när jag bakade till ett bröllop. Och ALLA allergiker och veganer skulle äta samma tänkte jag. För att slippa förvirring. Muffinsen är verkligen jättegoda. De går såklart att smaksätta hur som helst, precis som vanliga muffins.
Inget vetemjöl, ingen laktos, inget mjölkprotein, inga ägg, inga nötter, ingen soja. Om man ska hitta en person som inte tål de här fantastiskt goda muffinsen så måste hen vara allergisk mot gott...
Som ersättning för ägg i det här receptet använder jag avkok på linfrö. Idén kommer från en norsk vegansida. De kallar det för "linfrövita" eftersom den geléartade massa som bildas när man kokar linfrön liknar äggvita. Den har givetvis inte samma egenskaper som riktig äggvita och går till exempel inte att vispa till maräng. Men som konsistensgivare och stabilisering i bakverk och bröd fungerar det utmärkt om man vill skippa animaliska, kemiskt framställda eller långväga importerade stabiliseringsmedel, typ ägg, karragenan, gelatin eller guarkärnmjöl. Ett sätt att baka lite mer naturligt helt enkelt. Och det fungerar, fantastiskt bra.
Till 8-10 stora muffins.
4 msk linfrö
3 dl vatten
100 g vegetabiliskt margarin, t.ex. Milda mjölkfritt
1,5 dl strösocker
2 dl rismjölk eller annat vegetabilisk mjölkdryck
4 dl (250 g) Finax gluten- och mjölkfri Mjölmix (orange topp på kartongen)
0,5 tsk vaniljsocker
4 tsk bakpulver
en nypa salt
Sätt ugnen på 200 grader. I en liten kastrull kokar du upp linfrö och vatten. Låt puttra 5 min, inte mer och inte mindre. Vattnet kommer nu att ha bildat en gelé. Sila bort fröna och rör med en sked i silen för att få med så mycket som möjligt av gelén. Om du bakar matbröd och kan tänka dig lite linfrö i det, så behöver du inte sila, utan kan använda geggan som den är.
Smält margarinet. Vispa det och sockret, gärna med elvisp. Tillsätt linfrövitan och blanda väl. Vispa ner rismjölken. Blanda mjölmixen med bakpulver, vaniljsocker och salt och blanda ner i smeten. Fördela den i 8-10 stora (amerikanska) muffinsformar. Grädda mitt i ugnen 10-15 minuter.
En muffin bakad i micron. I en mugg. Till frukost. Just nu är det svårt att vara mer amerikansk. Internet vimlar av sådana här små godingar, i varierande nyttighetsgrad. Mitt mål var att snickra ihop en glutenfri, proteinrik, utan massa snabba kolhydrater i form av frukt. Mosad banan är nämligen en populär ingrediens i recepten jag hittat. Det här var verkligen ett första utkast. Men barnet gav sitt godkännande så jag tänkte att jag bjuder på experimentet, även om jag säkert kommer vidareutveckla receptet framöver.
Till en frukosthungrig person:
0,5 dl havregryn (ren eller vanlig om du tål gluten)
2 msk kokosmjöl
1 ägg
0,5 dl mjölk (laktos- eller mjölkfritt alternativ för den som önskar)
1 msk agavesirap eller flytande honung
en gnutta salt
smaksättning enligt önskemål, förslagsvis 0,5 dl hackade nötter eller torkad frukt, eller en blandning
kanel efter smak
Ta en vanlig kaffemugg. Häll alla ingredienser rakt ner i den bara och rör om för allt vad du är värd. Baka i micron på full effekt i 2 till 2,5 min, beroende på hur pass fräsch maskin du sitter på. Kakan kommer pösa upp ordentligt, så se upp så att det inte bubblar över kanterna. Låt svalna något och stjälp upp kakan, som bör lossna från kanterna utan problem. Kakan blir fast och ganska kompakt och går bra att ta i handen och trycka i sig i hissen påväg ut.
Jag hade i hasselnötter och russin, sammanlagt 0,5 dl, men det går både att utesluta eller ersätta. Muffinen blir riktigt mäktig, rik på både protein och fibrer tack vare kokosmjölet. Utan nötter och russin innehåller den 270 kcal. Med 0,5 dl blandade hasselnötter och russin blir det 450. Oavsett så innehåller den mer protein än 2 ägg. Agavesirap har högre sötningseffekt än socker och påverkar blodsockret mindre. Men till skillnad från mycket annat på marknaden är den helt naturlig, utvunnen ur en kaktus. Och oftast ekologisk. Me like.